lasagne & tonåringar
idag åkte jag till simhallen för att bada & basta en sväng. på banan intill den jag simmade i, höll en högstadieklass på med livräddning. killarna puttade i tjejerna som hade fullt shå med att se till så bikinin satt på rätt plats. den tjockaste i killen blev ensam när de skulle livrädda varandra 2 och 2. ja - en högstadieklass i simhallen helt enkelt.
men när jag sitter i cafeterian utanför bassängerna känner jag att något har hänt under de få åren jag själv gick på högstadiet. det skälls på tjejen i kassan, det skriks hora på löpande band och en kille hotar en väldigt mycket mindre kille med stryk om han inte köper godis och cola åt honom. två grabbar sitter och planerar en lasange- middag han ska ha till helgen.
- ja men hur många tror du det går åt då? formar alltså? frågar den blivande värden sin kompis.
- tjaa 3-4 stycken kanske.
- nej för fan. 2 eller 3 tror jag. du får ju tänka på att hälften är tjejer, de äter ju inget.
ojoj tänkte jag. tur att det inte var jag och mina vänner som skulle på din lasagne - middag. vi åt som hästar redan i högstadiet. samtidigt som jag tjuvlyssnar på lasagne snacket, tänder två tuffa brudar varsin cig vid ett bord. när den unga kassörskan ber dem, vänligt men bestämt, att röka utomhus, ber de henne bara att hålla käften. när sedan jag ber dem att gå ut, och även en äldre herre, har de redan rökt klart och drar därifrån.
jag tackar och bugar för att den här tiden är över och aldrig kommer igen..
