Skitkasst
Som sagt (skrivit) jag lånade uppföljaren på Belinda Olssons bok "Gravidchock", "Otrogen på öppen gata" häromdagen. I går började jag läsa men redan efter ett par sidor fick jag nog. Det var en utdragen förlossning när huvudpersonen Agata hängde sig i barnmorskans hår och slog hela hennes huvud i sängramen så en annan barnmorska i leopard pumps fick komma in och ta över. Precis när leopard-morskan kom in öppnade sig Agata sex centimeter till och arbetet kunde börja. Agata blev med ens polare med den nya barnmorskan för hon hade så snygga skor..
Nej nej nej, det finns alldeles för många böcker av detta slag. Jag kan skratta åt Martina Haag i bland. Hon är ganska skruvad. Men det här? För simpelt, för oförutsett och framför allt: vi har läst det förr. Jag skrattade iofs åt gravidchock, men säkert mest för att jag var en höggravid journaliststudent på tågluff, vars enda skön?litterära bok var just denna. Nej, antingen måste det vara riktigt skruvat, åt kåseri hållet där man känner att det är stört överdrivet, typ lögn, eller måste det vara nästintill sanningsenligt. Det där töntiga, upptrissade, överdrivna och oftast kast formulerade böckerna, kan faktiskt brännas på bål. Tycker jag.
Kommentarer
Trackback
