~~~~~~~
När barnet susar i sin kammare och mörkret tätnat utanför fönstret och det ända ljud man hör är grannens sågande ovanför, är det lätt att känna att väggarna kryper inpå en. Försöker vara kreativ, försöker att inte vara destruktiv och desperat, men förvandlas ofrivilligt till en bitch utan självrespekt och distans. Min man, som inte längre är min man, har träffat en ny. Det vet jag egentligen inte om för det har jag snokat mig till. Det gör ont. Kanske inte för att han har en ny utan mer för att jag inte har samma förutsättningar att över huvudtaget träffa någon alls. Barnvagn i förorten är inte det ultimata för att binda nya band. Jag vill iofs inte binda några röda band, men gärna några gula, blå och gröna. Eller framförallt- känna att jag har samma förutsättningar.
Men jag har lovat mig själv att inte bli en bitterfitta. Det är lättare sagt än gjort i min situation, men det ska gå. I augusti ska jag plugga mitt sista år, i mars ska jag o Meja flytta vilket är lika med en hållbarare ekonomisksituation med mindre risk för provokation och nostalgi. Ibland måste man bara ha lite flyt och trycka på de där knapparna som får folk att ge en lite mer än man är värd. Jag ska försöka. Men framförallt, nu ska jag resa på mina tonårsben, sträcka på min förhållandevis långa rygg och stå där. Jag vet ju att jag är bra!
P.s, det här var förmodligen ingen intressant läsning, men jag var tvungen att meddela någon att vinden har vänt.
Godnatt
Kommentarer
Trackback
