Aldrig.Mer

Linda och jag skulle testa ett nytt pass på gymmet igår. Bootcamp hette det. Vi utgick från att det var någon form av cirkelträning och stutsade glatt tjattrandes in i lokalen. Detta kom att bli vårt sista leende på mycket länge.

Bootcamp visade sig vara den värsta form av träning man kan utsätta kroppen för. När timmen äntligen var slut kunde jag inte stretcha av rädsla för att kräkas om jag rörde mig för mycket. En annan sak som jag inte heller kunde göra var att andas djupt och pusta. Om jag försökte kändes det som hela bröstet skulle sprängas. Väl ute ur lokalen skulle vi ta trappan ner till omklädningsrummet. Detta visade sig också vara näst intill en omöjlighet då benen darrade så mycket att man fick, för att lyckas, hålla i sig med båda händerna och sakta ta ett steg i taget.

I vanliga fall pressar man inte sin kropp så mycket men eftersom man hamnade i en grupp med sex okända människor fanns inte utrymme för att maska eller vara långsam (vinnande laget skulle få varsin massage), därför tog man i så mycket som man egentligen inte pallar, när man känner att mjöksyran är i hela kroppen och man inte orkar en enda rörelse till så måste man ändå göra det eftersom man sabbar för laget annars. Usch och fy säger jag!

Bye

PS Jo, jag har träningsvärk idag, armar, ben, rygg, mage fingrar, ögon you name it! DS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0